Denna dykresan liknar ingen av dom liveabourd som jag har vart på innan. Har sett mer på tre dyk än vad jag trodde jag skulle få se på hela veckan. Första dyket är ju oftast lite"få koll på läget dyk" men de va jätte fint ändå. Andra dyket så låg vi på kanten av ett korall rev och kollade ut mot de djupare vattnet och såg rockor, mantor, hajar och delfiner. Sjukt fint!!! Helt otroligt att få se allt på samma dyk. De som jag reagerade på va bara att alla hade krokar som dom krokade fast i botten med... Va ju jätte strömt så jag och pappa hade inget annat val än att hålla tag i botten. Tyckte inte om det alls men hade ju inget val direkt...
Iaf, sen va det dags för nattdyket. Dom är inte alls organiserade på denna båten och att informera är inte deras starka sida. På genomgången innan sa dom att vi skulle gå ner till botten och sätta oss där så skulle vi få se hajar, rockor och stora tonfiskar. Vi tyckte också att han nämnde nått om att mata dom, men vi måste väll hört fel?? Precis innan vi hoppade ner så kom en av killarna på båten och sa att de av väldigt stark ström... Jag va mycket skeptisk till det hela. Mörkt, strömt vatten..
Vi hoppade i och de va super strömt! Pappa tog tag i min arm direkt och de va tur de annars hade vi nog kommit ifrån varann.. Vi hann inte mer än att komma ner till dotten (typ 17 meter) fören det va hajar överallt! Jag har aldrig sett nått liknande, helt sjukt. Hade ju kanske vart mer ok om man hade hunnit hitta en sten eller nått att hålla i eftersom att vi inte hade krokar som dom andra.. Hade en pytte sten som jag höll med ena handen i och så försökte jag komma så nära botten som möjligt för att inte flyta med av strömmen. Va ganska rädd (livrädd) när jag låg där... Hajarna har jag ju extrem respekt för, jag menar vem är så dum att matar stora hajar?! Dom största va asså 4-5 meter... Helst sjukt och dom av överallt. Är inte direkt så man börjar simma omkring för att hitta en ny platts.. Kändes som om de smartaste va att inte röra sej över huvud taget. Avvänder svårt med strömmen och hajarna Adde så nära att dom höll på att slå av en cyklopet med stjärtfenan. De som skrämde mej mest va sting rays.. Stora va dom och ett enda litet stick kan döda en. Ingen jag vill mysa med i vattnet. Dom va närgångna och simmade med svansen upp, precis som om dom va redo att sticka vilken sekund som helst. Gick ganska bra tills en av hajarna simmade in i sidan på mej och knödde bort mej från botten, klamrade mej fast vi min lilla sten för att inte åka på pappa som då hade dunsar in i en stor haj som åt fisk precis brevid honom. Skräck, jag låg asså på sidan i vattnet och färsökte hålla mej fast med en hand... Såg framför mej hur vi dunsade in i hajen och hur den slet pappa i stycken. Inte ok! Dykledaren såg mej efter en liten stund iaf och tog tag i mej så jag lyckades krypa (helt seriöst, krypa) bort till en annan sten, stor denna gången. Pappa följde ju såklart me, höll fortfarande dag i min arm.
Iaf, ungefär 35 minuter senare så va vi klara med matandet och släppte våra stenar och följde med strömmen... (Övervägde om vi skulle gå upp innan men att simma iväg bara jag och pappa med massor hungriga hajar och rockor kändes inte som en bra ide de heller) Passade på att lysa lite runt mej och det va stora hajar överallt... Som bara låg helt stilla och tittade på oss. Sjukt läskigt. Är otroligt glad att vi inte skar oss i handen eller nått...
Är absolut inte ett dyk som jag skulle göra igen, tycker inte att nån annan ska göra det heller. Fullt förståeligt hur det kan hända dykolyckor när man gör så här... Pappa har blåmärken på armen och ont i nacken efter att ha spänt sej så mycket och jag har träningsvärk i handen och i ena benet men vi klarade oss. :)
Efteråt så är de lite coolt eftersom att allt gick bra men jag va verkligen livrädd.
(Ni får en bild på en lite mer ofarlig fisk... Hade tyvärr inte med kameran under natt dyket... Känns inte som om nån kommer tro oss när vi kommer hem ;). )
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar